Från snön till snödropparna

Hej hej hallå? Jo, jag är tillbaka från snön. Men om fler personer frågar hur jag har haft det på SKIDSEMESTERN så kanske jag svarar lite otrevligt. Typ JAG HAR INTE VARIT PÅ SKIDSEMESTER, JAG HAR JOBBAT FAST MED SNÖ UTANFÖR FÖNSTRET. Typ. För jag har verkligen jobbat, hela veckan, utom i torsdags förmiddag, då åkte jag skidor i tre timmar. Jag hade inte fått mer gjort om jag hade stannat hemma. Det känns bra. Vad som inte känns bra är att det ändå inte räcker, jag har för mycket kvar. Jag har stundtals mått superdåligt, och inte riktigt vetat hur jag ska få ihop det här, och då är det främst diskussionen som jag inte tror att jag kan skriva. Framåt helgen började jag inse att det här handlar till väldigt stor del om psykologi. Tror man inte att man kan, så kan man ju inte heller. Så jag har klättrat upp en bit från botten, och nu tänker jag mer typ att även om jag är superkass så ska ju den här avhandlingen skrivas, och då kan man lika gärna sätta fart. Idag tror jag att det går att skriva resten, det trodde jag inte förra veckan. Det kanske inte blir så himla bra, men det spelar ingen roll, det ska skrivas ändå. Basta.