Back to work

Men vad håller människan på med? Lagar mat och bakar! Har hon tid med det? Hon som har så mycket att göra på jobbet?

Jo. Men igår var dagis stängt pga planeringsdag, och då var jag hemma med grabbarna och bakade. Vi hade en jättemysig dag hemma i lugn och ro. Baka kanelbullar med barn är kul, om man är utrustad med tid och tålamod. 4-åringen är en hejare på att kavla, men den där rektangulära plattan på 20x40 cm som det talas om i bakboken vill inte riktigt infinna sig. Och just när det åtminstone börjar bli lite platt så kommer 2-åringen med sin kavel och mosar ihop det igen. 2-åringen ska dessutom smaka på allt.
"Kan man äta den?" frågar han, och pekar på den ena ingrediensen efter den andra. Och när jag kommer med smöret och ska bre på den.. hrm.. rektangulära plattan utbrister han "Smör! Den kan man äta!" Jo, det kan man ju...

I allafall, idag är jag på jobbet, håller på med artikel 2. 4:an är fortfarande hos medförfattarna, men de är lätt hysteriska pga alla ansökningar som de ska skicka in till 1 oktober, så de har nog inte läst en bokstav i min artikel. Men det är OK, jag har fullt upp med 2:an.

2:an bygger på artikel 1, den ska svara på en del frågor som kom upp efter 1:an. Det är också det enda försök som jag har gjort på eget initiativ och designat helt själv. Nu blev det så pissigt att resultaten inte svarar på frågorna alls, och dessutom i princip ifrågasätter hela artikel 1. Skit. Det blir en kul diskussion på disputationen. Jag hade lite hopp om att få fram lite bättre siffror med mina nyvunna statistiska kunskaper, men det verkar inte så. Hoppas jag kan få den publicerad någonstans i allafall. Frågan är ju bara hur jag ska vinkla diskussionen för att förklara de trista resultaten. Antingen fokuserar jag på eventuella orsaker i försöket bakom art 2, eller så ifrågasätter jag artikel 1. Och det hade ju varit lite lättare om det inte var jag själv som hade skrivit den, typ. Ett mindre spännande inslag med mitt jobb, faktiskt.